Slemhinneförändringar i munhåla
Godartade förändringar:
- Bitknuta/bitfibrom
- Små spottkörtelcystor
- Geografisk tunga
- Sår i munhåla som inte läker på 3 veckor måste bedömas av läkare.
Hos kan du få hjälp med bedömning, provtagning och operation av slemhinneförändringar i munhåla.
Vi hjälper även till vårdcentraler vid utredning av muntorrhet och Sjögrens sjukdom genom att ta körtelbiopsier från läppen. För detta behövs remiss från behandlande läkare på vårdcentral.
Godartade hud- och mjukdelsförändringar
Födelsemärken/ leverfläckar/ nevus
Ett födelsemärke är en mörk fläck på huden. Det innehåller extra mycket pigment, som är det färgämne som gör huden mörkare när den utsätts för sol. De flesta födelsemärken är ofarliga men det är viktigt att hålla koll på om de förändras.
Om du har ett födelsemärke som stämmer med ett eller flera av följande punkter nedan bör du uppsöka läkare:
- Det övergår till att bli ett sår.
- Det växer eller ändrar form.
- Det ändrar färg eller blir flammigt.
- Det börjar klia eller blöda.
- Det sitter så att kläder eller smycken skaver mot det.
Seborroisk keratos – åldersvårta
Seborroisk keratos är en upphöjd förändring med fet och glänsande eller torr och fjällande yta. Färgen kan vara allt ifrån vit till brunsvart, men är oftast ljusbrun, brun eller gråsvart. Oftast kommer åldersvårtor i ansiktet och på bröst och rygg. Seborroisk keratos kallas även åldersvårtor eller mjällvårtor. Vårtorna kan förväxlas med någon av hudcancer-sjukdomarna. Den opereras bort om diagnosen är osäker eller om knutan ger besvär.
Lentigo solaris – solfläckar
Solfläckar i ansiktet.
Lentigo solaris är pigmentfläckar som också kallas solfläckar och ibland åldersfläckar. På en ljus hud är fläckarna beige till mellanbrun. Fläckar går inte att se på en mörk hud. Främst kommer fläckarna på handens ovansida och i ansiktet. Pigmentfläckarna orsakas av solens ultravioletta strålning. Solfläckar kan förväxlas med hudcancersjukdomen malignt melanom.
Hemangiom/ blodkärlsnystan
Blodkärlsnystan som finns på kroppen är helt ofarliga. De kallas på medicinskt språk för hemangiom eller senilt angiom. Det är en blodfärgad knuta som känns fast och hård när du tar på den. Den innehåller en utvidgning av ett litet blodkärl i huden. Angiomet kan sitta på olika ställen på kroppen.
Aterom/Talgkörtelcysta
Är en godartad cysta som innehåller talg. Den uppstår när öppningen från en talgkörtel ut i huden har blivit tilltäppt och kan tillväxa i takt med talgproduktionen.
Talgkörtelcystor kan bildas var som helst på kroppen. De är vanligast där det växer hår, framför allt i hårbotten. En talgkörtelcysta kan tas bort om den orsakar besvär såsom infektion.
Lipom
Ett lipom är en fettknöl som du kan få i huden var som helst på kroppen. Små fettknölar behöver inte behandlas. Fettknölar större än 5 cm skall bedömas av läkare.
Elakartade hudförändringar/Hudcancer
Malignt melanom
Malignt melanom är den allvarligaste formen av hudcancer och den cancersjukdom som ökar mest. Den beror oftast på att du har bränt dig flera gånger i solen. Nästan alla som får behandling tidigt blir av med sjukdomen.
- Det här kan vara tecken på att en förändring är ett malignt melanom:
- Den är oregelbunden i formen och ojämn i kanten.
- Den är ojämn i färgen: till exempel olika nyanser av brunt, svart, rött, rosa, blått eller vitt.
- Den är större än fem millimeter.
Märken som blöder kan också vara tecken på sjukdomen.
Vid undersökningen används ett hudmikroskop, ett så kallat dermatoskop.
Vid minsta misstanke om malignt melanom opereras hela hudförändringen bort och skickas för mikroskopisk analys enligt standardiserat vårdförlopp.
Basalcellscancer – hudcancer
Basalcellscancer eller basaliom är en typ av hudcancer som oftast beror på att du har varit mycket i solen och uppstår därför ofta i huvud- och halsregionen. Den växer mycket långsamt och sprider sig sällan, till skillnad från andra cancersjukdomar. Men obehandlad växer den lokalt och förstör huden runt omkring. Det finns olika behandlingsmetoder. Vilken typ av behandling som används beror på vilken typ av basalcellscancer du har och var på kroppen den sitter. Nästan alla som får behandling blir av med sjukdomen.
Basalcellscancer är den vanligaste formen av hudcancer. Därefter kommer skivepitelcancer och malignt melanom.
Det vanligaste symtomet är en ny knuta, en glansig, rodnad fläck eller ett sår som inte läker.
Skivepitelcancer – hudcancer
Skivepitelcancer är en form av hudcancer som oftast beror på att du har varit mycket i solen, utan att du behöver ha bränt dig. Skivepitelcancer blir allt vanligare men de flesta som får sjukdomen blir av med den efter behandling.
Det allra flesta som får skivepitelcancer är över 40 år.
Skivepitelcancer är vanligast i ansiktet, på halsen, på hjässan eller ovansidan av händerna.
Ett hudmikroskop, som också kallas dermatoskop ger en mer detaljerad bild.
Ibland behöver läkaren ta ett vävnadsprov (hudbiopsi) i lokalbedövning.
Hela hudförändringen opereras bort för att undersökas i mikroskop om läkaren misstänker att du har skivepitelcancer.
Kirurgi vid hudcancer
Förändringen skärs bort medan du är lokalbedövad. Oftast går det att sy ihop såret direkt. Hudplastik eller hudtransplantation kan behövas för att täcka såret om en stor bit av huden har tagits bort. Du får åka hem samma dag. Såret läker oftast efter en till två veckor. Det kan ta ytterligare en vecka om du har fått en hudtransplantation.
Efter operationen undersöks förändringen i mikroskop. Undersökningen ger en säker diagnos och kan visa om allt som behövde opereras har blivit borttaget.